Rött vin - Hur görs det och vad passar det till?
Det finns alla stilar på röda viner - fruktiga eller sträva, stilla eller bubblande, lätta eller kraftiga gemensamt är att det nästan alltid görs på röda druvor. De kan varierar mycket i stil från lätta fruktiga till de mer kraftigare smakfulla stilar som finns. Det som avgör hur vinet i slutändan kommer att te sig är olika val gällande druvsort som används, från vilket område druvorna kommer ifrån, de djupt rotade traditioner som finns och skiljer sig från område till område och inte minst det många olika typer av val i vinmakning som producenten har att ta ställning till.
LYSSNA PÅ PODDEN HÄR
Lyssna på podden via Spotify, Acast eller iTunes.
PROVADE VINER
Santa duc Côte du Rhone Vielles Vignes
Ste Michelle Cabernet Sauvignon
Lätta, fruktiga röda viner
Detta är en stil av vin som lätt glider ner för strupen utan att ge så mycket till motstånd. Ett torrt rött vin med ofta en hög syra och lättillgängliga fruktiga smaker. För att kunna göra denna typ av vin underlättar det om vi har druvsorter med tunt skal, då mycket av vinet färg och viss strävhet just kommer från skalen. Vi bör också aktivt i vinmakningen göra olika typer av val för att främja det lätta fruktiga smaker som vi söker, att inte använda ekfat eller att låta bli att extrahera för mycket arom då det inte passar in i smakprofilen. Denna typ av vin görs med framgång i svalare områden i tex Frankrike i områden som Loire, Bourgogne men hittas också i södra delarna av Tyskland men många fina exempel kommer Nya Zeeland.
Denna stil av vin passar som aperitif men också till lättare fiskrätter gärna med vit fisk, tomatbaserade linsgrytor och ett utmärkt vin till olika typer av fågel tillsammans med lättare tillbehör.
Medelfylliga fruktiga röda viner
Det är en stor kategori där alla viner av lagom, mitt i mellan och alla världens ursprung ryms. Vi pratar om viner som definitivt tar ett steg upp på smakstegen, utan att för den delen bli för mycket. Vi hittar fortfarande tydliga röda fruktiga smaker men nu börjar också ett viss motstånd i form av strävhet dyka upp. Många ursprung och stilar av vin passar in i denna kategori, bra exempel hittar vi i Toskana i Italien i form av Chianti, Merlot från USA och till viss del också enklare varianter av Côte du Rhone i från Frankrike.
Det är en stil av vin som går utmärkt till mycket av den köttbaserade svenska husmanskosten, som ett rött alternativ till fiskrätten och för den som vill avnjuta ett rött vin till ostbrickan.
Smakrika sträva röda viner
Nu närmar vi oss viner som definitivt tar ett steg upp i kraftfullhet och där en smakrikedom blir tydlig. Viner från varmare länder gör bra exempel så som Ribera del Duero i Spanien, Bandol i Södra Frankrike, Pinotage från Sydafrika och inte minst Zinfandel från USA är representerade i kategorin. Vi börjar också att byta till en annan typ av smakprofil på själva vinerna, röda frukter med vissa inslag av blåa bär och toner av ekfats användning i form av vanilj, cederträ och lätt rostade nötter kan smyga sig in.
Nu när intensiteten ökar i vinet så nu kan även intensiteten öka i maten, köttbiten kan få bli av det kraftfullare slaget så vi börjar grilla den eller ge en tydlig stekyta. Det börjar även gå att ta in kraftigare grönsaker, som olika kålsorter som kan bakas, gillas eller stekas. Vi sparar oss fortfarande med den absolut mest smakrika och koncentrerade maten men faktum är att denna typ av vin fixar det mesta i matväg.
Kraftfulla, sträva röda viner
Nu lämnar vi lagom bakom oss och tittar istället på det kraftigaste stilar av vin, Cabernet Sauvignon från Kalifornien i USA, Malbec från Argentina och Shiraz från Australien är alla exempel på stilar av vin som passar in under beskrivningen. Vi har även viner från området Bordeaux i Frankrike, gärna av den högre kvalitén samt viner från Madiran söder om Bordeaux gjorda på den extremt långlagrings dugliga druvan Tannat, detta är viner som när de producerats med omtanke och kvalité kan lagras i en smärre evighet. Smakprofilen kommer att fortfarande vara olika typer av blåa frukter och röda bär men i en mer extrem och överdriven stil. Nu är inte heller tonerna av ekfat så subtila som tidigare utan en stor del av de smaker som uppfattats i vinet, en påtaglig vanilj och rostad ek och tyvärr i sämre fall bränd planka.
Nu det röda vinet användbart till det kraftigaste böngrytor, nötkött med mycket grillyta och en mustig gryta med oxkind kommer gå fint till vinet. Självklart är det underbart om det går att få in rostade, grillade inslag i maten för att gifta sig med det tydligt toner av ekfat som finns i vinerna.
Lyssna även på
