Podcast

Mousserande vin - hur gör man det och passar det till?

Föregående Nästa
foodfolder-i-glaset-mousserande-vin.jpg

Lyssna på vår podcast I glaset och lär dig mer om mousserande vin och dess matkombinationer på ett lättsamt sätt.





Lyssna på I glaset via iTunes eller Acast.


Provade viner


Bollinger Special Cuvee


Philipponnat Blanc de Noirs Millesime 2009


 


Omnämna viner


Charles Heidsieck Brut


Krug Grande cuvee


Receptförslag hittar du i länken till vinerna.


 


Mousserande vin


Bubblor i vinet ger det en annan typ av textur i munnen. Gastronomiskt sett så är mousserande vin väl användbart i kombination med mat och då inte endast som ett aperitifvin.


Basvinerna man gör mousserande vin på har normalt sett en hög syranivå, detta i kombination med bubblorna gör att vinet tål en hel del fett i maten. De brödaktiga tonerna gifter sig bra med lätta stekytor, rostade och nötiga toner i maten. Om det mousserande vinet har en liten tillsats av socker så går den ihop med lätt söta komponenter i maten.


Mousserande vin kan göras på ett flertal olika sätt, från snustorrt till sött. Dessa skiljer sig åt i sitt behov av arbets- och hanteringskostnader och har oftast stor inverkan på priset.


I den enklaste formen så tillsätts kolsyra till ett redan färdigt vin, detta ger en aggressiv bubblighet som kan liknas vid de stora bubblorna som finns i läskedrycker.


Tankmetod aven kallad cuve close eller charmatmetoden


Tankmetoden innebär att den andra jäsningen sker i en sluten tank, efter tillsättning av jäst samt socker skapas koldioxid som bildar kolsyra. 


Här kan vinmakaren själv välja att genomföra viss lagring av vinet på den jästfällningen som bildas i tanken, detta ger rostade och brödiga toner i vinet samtidigt som de fruktiga karaktärerna finns kvar. När önskat resultat uppnåtts så avbryts jäsningen, vinet filtreras, buteljeras och sötas till önskad söthetsgrad. Denna metoden är enkel att göra i industriell skala vilket ger relativt billiga viner.


Vanligt förekommande viner med tankmetoden är prosecco och tysk sekt.


Traditionell metod även kallad champagnemetoden eller méthode classique


Vinet jäses först på ståltank och/ eller i ekfat för att därefter genomgå en andra jäsning på flaska efter tillsättning av jäst samt socker, tirage. Den andra jäsningen resulterar att koldioxid bildas och man får ett naturligt kolsyrat vin. Den traditionella metoden ger de mest komplexa och förfinade mousserande vinerna.


Vanligt förekommande viner med den traditionella metoden är Champagne, Cava, Fransicorta & Crémant. 


Minimum lagringstiden för cava är minst nio månader på jästfällningen och champagne minst 15 månader. För årgångsbetecknad Champagne krävs minst 36 månader lagring. Just längden på lagringen med jästfällningen (döda jästceller) gör att många av vinerna får en igenkännande karaktär av rostat bröd och nödiga toner.



Remuage hos cava producenten Juve y Champs.


När det mousserande vinet är färdigt för försäljning så skiljs jästfällningen från vinet. Processen för att avlägsna jästfällningen kallas degorgering. Detta har historiskt gjorts genom att flaskorna placeras i en ställning där de vrids och reses upp i små steg varpå jästfällningen till slut befinner sig i halsen på flaskan, detta kallas remuage. Därefter fryses översta delen på flaskan vilket bildar en ispropp med jästen inuti. Flaskan öppnas och isproppen skjuts iväg av trycket i flaskan.


Denna process är personalkrävande och relativt långsam om man jämför den med en mekaniserad variant. Flaskan toppas därefter upp med ett vin som får innehålla socker vilket då bestämmer söthetsgraden på den färdiga produkten. 


Sötma i mousserande viner


Mousserande viner har en varierande grad av sötma, som oftast anges på etiketten. 



  • Brut Natural eller Brut Zéro; mindre än 3 gram socker per liter.

  • Extra Brut; mindre än 6 gram socker per liter.

  • Brut (franska för "rå" eller "obearbetad"); mindre än 15 gram socker per liter. Nivån Brut är den som normalt uppfattas som torr, men innebär att en mindre mängd socker har tillsatts. Skillnaden i upplevd grad av sötma mellan olika Brut-viner kan vara ganska stor.

  • Extra Sec eller Extra Dry; 12 till 20 gram socker per liter.

  • Sec (alternativt Seco eller trocken); 17 till 35 gram socker per liter. Nivån Sec brukar normalt uppfattas som halvtorr, trots att begreppet egentligen betyder "torr" och att motsvarande term för stilla viner innebär högst 9 gram socker per liter.

  • Demi-Sec; 33 till 50 gram gram socker per liter.

  • Doux; mer än 50 gram socker per liter. Mousserande viner med denna höga sockertillsats är idag mycket ovanliga.


 


 Lyssna även på