Läsaren tas med bakom de förföriska kulisserna och bjuds på rader av uppseendeväckande avslöjanden. Hur dagens viner sminkas upp med tillsatser, hur enkelt man fejkar smaken av ekfat, hur rödvinerna sötas för att sälja bättre och hur fabriksviner lanseras under påhittade italienska namn. 

På branschmässan Simei i München möter Mats-Eric Nilsson tillexempel en kvinna som jobbar för ett företag som producerar konserveringsmedel, stabiliseringsmedel, smaksättare och andra ämnen.

Där hittar man tillexempel gummi arabicum från Sudan. Som används för att minska vinets naturliga strävhet och förlänga eftersmaken hos röda årgångsviner. 

Företaget säljer även tillsatsmixer som lockar fram doften av citrus och gula frukter hos vita viner. Eller vad sägs om lösningen med det klassiskt klingande namnet Elevage Bouquet, som ger vinet en bärton av bland annat körsbär? Enligt tillverkaren passar det särskilt bra för roséer, unga röda viner eller för allmänt trist vin som behöver »fräschas upp«.

"För mig som gammal E-nummerjägare är det nog ändå produkten Umami som tar priset. Det är ett specialdesignat jästextrakt med höga halter av smakförstärkarna guanylsyra (E 626) och inosinsyra (E 630), vars salter i industriprocessade livsmedel brukar kombineras med den ökända tillsatsen mononatriumglutamat (E 621). Också i vinbranschen används dessa substanser för att piffa upp smakmässigt tråkiga produkter. Det är egentligen bara terminologin som skiljer sig mot den jag är van vid. I vinsammanhang talas det om »förbättrad bouquet«, att få till en mer sammansatt smakupplevelse." skriver Mats-Eric Nilsson.

Utöver dessa artificiella smakkomponenter belyser även boken SOCKER.

Sockret som finns i en druva omvandlas under jäsningen till alkohol och om vinet får jäsa ut ordentligt blir det vanligtvis endast en liten mängd, upp till cirka 3 gram per liter, så kallat restsocker kvar.

Sex av tio röda viner på Systembolaget ligger dock högre än 4 gram och de viner som säljer bäst är särskilt söta. På den röda tio-i-topp-listan innehåller de flesta boxarna nämligen två, tre eller fyra gånger mer socker än ett traditionellt vin. I sockertoppen återfinns italienska och amerikanska boxviner eller vad säg om de två sockerbomberna: tyska Tr3 Apor med 32 gram och ungerska Chapel hill Riesling Sauvignon blanc med 17 gram. 

Sötman hos ett vin med 12 gram socker per liter motsvarar en kopp te med en sockerbit. 

Sockeranvändningen handlar inte enbart om att vinerna ska bli sötare, utan de maskerar även den kärvhet som annars kan finnas i vin som görs på undermåliga druvor.

Visste du att när det kommer till EKOVINER så får producenter inom EU använda 45 av de 63 tillsatser och processhjälpmedel som är tillåtna i konventionellt gjorda viner. 

Foto: Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Köp boken här