Podcast

Vitt vin - Hur görs det och vad passar det till?

Föregående Nästa
foodfolder-i-glaset-vitt-vin.jpg

Det finns alla stilar på vita viner - torra eller söta, stilla eller bubblande, lätta eller kraftiga gemensamt är att det nästan alltid görs på gröna druvor. De kan varierar i stilar - allt från lätta aromatiska till mer kraft- och smakfulla stilar. Det som avgör hur vinet i slutändan kommer att te sig är de olika val av druvsort som används, från vilket område druvorna kommer ifrån, de djupt rotade traditioner som finns och skiljer sig från område till område och inte minst det många olika typer av val i vinmakning som producenten har att ta ställning till.

Sedan urminnes tider har vita viner gjorts runt om i världen men dessa viner var från början aromatiserade, man tillsatte kryddor, honung eller olika typer av örter för att smaksätta vinet. Det har på olika platser levt kvar och ett nu levande exempel är Retsina från Grekland där man använt sig av kåda. 



Att generalisera gällande vita viner är svårt för det finns nästan lika många stilar som det finns länder på denna jord. Men för sakens skull så delar vi in vinerna i stora men betydelsefulla stilar för att det ska underlätta att bilda sig en uppfattning. 


 


Lyssna på podden här



 


Provade viner


Sancerre les Belles Dames


Chablis Sainte Claire Jean-Marie Brocard


GB Riesling Sauvage


Mulderbosch


Ste Michelle Chardonnay



Lätta, torra vita viner
Denna stil av vin är populärt i runt om Sverige, ett torrt vin med en ofta en hög syra och lättillgängliga smaker. För att kunna göra denna typ av vin så behöver vi ett svalare klimat för att få lätt mogna druvor eller olika typer av naturliga nerkylande faktorer, likt att odla på högre höjd eller kylande vindar för att få ner temperaturen. 
Denna typ av stil går att finna från länder i de mer nordliga delarna av länder i Europa så som Frankrike, Tyskland, Italien, men även utanför Europa så som Nya Zeeland och delar av USA.  Det vinerna har gemensamt är att de är all socker i druvorna har jäst ut till alkohol, resulterande i ett torrt vin och att själva smakprofilen drar mer åt smaker som olika typer av citrusfrukter, gröna äpplen och gärna har inslag av skaldjur eller hav.  
Denna stil av vin passar som aperitif men också till råa skaldjur, lättare fiskrätter gärna med vitfisk samt olika typer av syrlig ost, fetaost eller pesto på gröna ärtor.  

Aromatiska, torra vita viner
Detta är en stil som letat sig in i många människors hjärtan!
Denna stil skiljer sig något mot de som tidigare avhandlats, i det att smakprofilen ofta har med parfymliknande inslag och en tydlig örtighet. 
Vi har fortfarande liknande krav på svala klimat och nerkylande faktorer men denna stil av vin gör sig bäst i form av en Sauvignon Blanc från olika platser på Nya Zeeland. Detta har under bara några årtionden fått en plats som det absolut viktigaste ursprunget och druva för stilen, och är utan tvekan stilsättande för hela kategorin av aromatiska, torra vita viner. Denna stil av vin passar även till liknande ting som tidigare vin men här är det extra trevlig att kombinera med den tydliga örtigheten som ändå finns i vinet, släng ner extra gröna örter till den vita fisken, ruccola i salladen och gör en örtmajonäs till skaldjuren.  

Smakrika torra vita viner
Det är en stor kategori där alla viner av lagom, mitt i mellan och av all världens ursprung ryms. Vi pratar om viner som definitivt tar ett steg upp i kraftfullhet och där en smakrikedom blir tydlig. Viner från varmare länder så som Spanien, Södra Frankrike, Australien, Sydafrika och inte minst USA är representerade i kategorin. Vi börjar också att byta till en annan typ av smakprofil på själva vinerna, tropiska frukter, gula äpplen och lättare toner av ekfats användning i form av en smörighet och lätt rostade nötter kan smyga sig in. Vinerna är fortfarande torra men en mognad i frukten ger en ökad uppfattning av en viss sötma i vissa av vinerna. Nu ökar intensiteten i vinet så nu kan även intensiteten öka i maten, fisken kan få bli av det kraftfullare slaget så vi börjar grilla den eller ge en tydlig stekyta. Det börjar även gå att ta in kraftigare grönsaker, som olika kålsorter som kan bakas, gillas eller stekas. Det vita vinet är nu användbart till fågel och lättare fläskrätter, vi sparar oss fortfarande med det absolut mest smakrika maten med faktum är att det mesta funkar bra till denna typ av vin. 
 
Kraftfulla, torra vita vinet 
Nu lämnar vi lagom bakom oss och tittar istället på det kraftigaste stilar av vin, nu har vi letat oss till ännu varmare områden inom de länder som tidigare diskuterats under "smakrika torra vita viner". Smakprofilen kommer att fortfarande vara olika typer av tropiska frukter och gula äpplen men i en mer extrem och överdriven stil. Nu är inte heller tonerna av ekfat så subtila som tidigare utan en stor del av de smaker som uppfattats i vinet, en påtaglig smörighet och toner av kraftigt rostade nötter, smörpopcorn och på en dålig dag majs. Nu det vita vinet användbart till det kraftigaste böngrytor, de fetaste gratängerna och nötkött med mycket fett kommer gå fint till vinet. Självklart är det underbart om det går att få in feta inslag i maten så som smör och gärna även rostade nötter för att spegla den smakprofilen som redan finns i vinet. 

Halvtorra vita viner  
Vi avrundar med att prata om en stil av vin som delar många, ett vitt vin där en tydlig sötma går att uppfatta.
Denna typ av vin är resultatet av att allt socker i vinet inte har jäst ut till alkohol, resultatet blir ett ofta lätt, fruktigt vin med en lägre alkoholprocent.
Det är en stil som är lätt att tycka, ofta enkla viner som en tydlig smakprofil som drar mer åt fruktsallad än vin. Personligen tycker jag att det bästa exemplaren går att hitta i Tyskland, från områden som Mosel men vinet bör ha en hög syra för att ge balans åt de socker som finns kvar i vinet. 
Denna stil av vin är otroligt användbart till indiska linsgrytor med krydda och hetta, den japanska sushin och till thaikökets grytor med gröna örter och chili.  


Lyssna även på